I boken 1 %-metoden (eng. Atomic Habits) beskriver James Clear hur små förändringar i våra dagliga vanor kan leda till anmärkningsvärda resultat över tid. Han menar att vi inte uppnår framgång genom enstaka, stora beslut, utan tvärtom, genom små, konsekventa förbättringar varje dag.

1 %-metoden är som en ränta-på-ränta effekt för vår personliga utveckling

Varför är det så viktigt att fokusera på vanor istället för mål? Jo, för inte sällan förlorar vi motivationen på vägen och då spelar det inte roll vilka mål vi sätter. Om vi däremot lägger våra ansträngningar på att förändra systemen bakom våra handlingar och bygga vanor kommer vi förr eller senare att nå våra mål. Det viktiga är att utvecklingen går i rätt riktning, inte hur fort den går. 

Detta är precis som vid regelbundet och långsiktigt sparande, att pengar vi tjänat växer exponentiellt efter ett tag och kan resultera i stora summor – en företeelse som kallas för ränta-på-ränta effekten. På samma sätt är det med vanor. En enprocentig förbättring varje dag innebär att du blir 37 gånger bättre efter ett år. 

Vår identitet påverkar våra vanor – och tvärtom

En annan anledning att bry sig om våra vanor är att de tillsammans utgör vår identitet eller personlighet. Varje gång vi utför en handling bidrar det till att förstärka den självbild vi har av oss själva – att vi är en person som handlar på just det sättet. Om vi ofta tränar kommer vi ha “bevis” för att se oss själva som en träningsmänniska. Om vi regelbundet sparar en del av vår lön kommer vi ha “bevis” för att vi är sparsamma. 

Förhållandet mellan vanor och identitet går också åt andra hållet – vill vi ändra en vana blir det lättare om vi ser oss själva som en person som handlar på just det sättet. Vi har större chanser att lyckas med våra vaneförändringar om vi fokuserar på identitet, dvs vilken person vill vi bli (en träningsmänniska), än att fokusera på vilka resultat (magrutor), eller vilken process vi vill skapa (träna regelbundet). 

På det sättet hjälper vanorna bli den person som vi vill vara. 

Våra vanor bildas i fyra steg 

Clear går i sin bok igenom en fyrstegsmodell för hur vanor bildas och vad vi kan göra för att påverka vilka vanor vi utvecklar.

Det första som händer är att vi triggas av en signal. Det kan handla om att vi hör hur telefonen surrar. Sedan uppstår ett behov. Vi vill veta vad någon har sms-at oss. Nästa steg är att vi reagerar, till exempel genom att ta upp telefonen och titta på meddelandet. Det sista steget är belöningen, att vi känner en tillfredsställelse av att få läsa meddelandet. Det bildas en association mellan att ta upp telefonen när det surrar som med tiden leder till en vana. 

James Clears fyra lagar för vanebildning

Baserat på modellen för hur våra vanor bildas i fyra steg har Clear formulerat fyra lagar som vi kan följa för att utveckla eller bryta vanor.

• Signal – gör det som påminner dig om vad du ska göra tydligt och uppenbart. Det kan till exempel handla om att ställa fram träningsskorna så att man ser dem när man kommer hem från jobbet.
• Behov – gör din framtida vana lockande, så att du vill utföra den. Vi kan till exempel träna ihop med en kompis eller göra något motiverande precis innan, som att lyssna på peppig musik.
• Reaktion – gör det lätt att göra rätt. Om du vill träna nästa morgon kan du till exempel förbereda dina träningskläder så att du inte måste leta efter dem på morgonen när du är trött och omotiverad. Du kan också börja med att endast utföra en delmängd av din nya vana, till exempel endast träna i några minuter. 
• Belöning – förstärk din vana genom att belöna dig själv efteråt. Efter att ha tränat kanske du tillåter dig att titta på ett avsnitt av din favoritserie.